Vad räknas som laddförlust?
Laddförlusten är den el från nätet som inte blir körbar energi i batteriet. Definitionen kommer från ADAC studie om laddförluster 2026 och omfattar omvandling, styrning och temperering fram till att energin kan användas för körning. Bilens omborddator visar inte nätuttaget, så displayen i bilen och elmätaren visar olika värden för samma session. Skillnaden är normal och beror på var systemgränsen dras. Ett laddsystem kan sänka effekt, värma batteriet eller vänta med laddning, vilket ändrar hur stor andel som blir kvar i batteriet.
Hur stora är förlusterna vid AC laddning hemma?
Förlusterna vid AC laddning hemma domineras av ombordladdaren som likriktar AC till DC plus 12 V styrning som drar 100 till 300 W under hela sessionen enligt ADAC 2026. Vid 11 kW box, 10 till 90 procent laddningsnivå och 20 till 30 grader uppmätte ADAC cirka 5,1 till 7,0 procent förlust från nät till körbar energi. Samma mätserie med vägguttag vid 2,3 kW gav 12,7 till 24,2 procent förlust. Skillnaden förklaras främst av att styrningen är igång längre vid låg effekt. Tumregeln från ADAC är att högre AC effekt ger kortare tid och lägre procentuell förlust eftersom styrsystemet är igång kortare.
Hur stora är förlusterna vid DC snabbladdning?
ADAC 2026 redovisar förluster vid DC snabbladdning med flera systemgränser. Själva omvandlingen i stationen gav cirka 3 procents förlust, medan separat mätning på fordonssidan låg mellan cirka 1 och 10 procent beroende på bil, temperatur och förkonditionering. I mätningar från nät till körbar energi låg totalen mellan cirka 5 och 15 procent. Spannen beskriver olika mätgränser och ska inte adderas. Utan förvärmning vid 0 grader uppmätte ADAC 6 procent på fordonssidan för Ioniq 6 och 10 procent för Model Y i det testade fönstret. Med förkonditionering kunde en del av energin i stället ha tagits under körningen före laddstoppet. Tiden för en DC session påverkas av att bilen kan begära lägre effekt när batteriet är kallt eller varmt, vilket beskrivs närmare i guiden om hur lång tid laddning tar.
Mätningarna visar lägst spann för en laddbox på 11 kW, högre för ett vägguttag på 2,3 kW och ett bredare totalspann för DC snabbladdning. Tabellen sammanför de befintliga värdena, men DC-radernas olika systemgränser ska fortfarande inte adderas.
| Laddsätt | Mätförhållande | Uppmätt förlust |
|---|---|---|
| Laddbox på 11 kW | 10 till 90 procent laddningsnivå vid 20 till 30 grader | Cirka 5,1 till 7,0 procent från nät till körbar energi |
| Vägguttag på 2,3 kW | Samma mätserie som laddboxen | 12,7 till 24,2 procent från nät till körbar energi |
| DC snabbladdning | Nät till körbar energi | Cirka 5 till 15 procent totalt |
| DC snabbladdning | Enbart omvandlingen i stationen | Cirka 3 procent |
| DC snabbladdning | Separat mätning på fordonssidan | Cirka 1 till 10 procent beroende på bil, temperatur och förkonditionering |
Varför ökar låg effekt och kyla förlusterna?
Låg effekt och kyla ökar förlusterna eftersom fast förbrukning och temperering tar större andel. Svaret är tydligast vid solcellsöverskott med låg ström, där ADAC 2026 simulerade 3 gånger 6 A och uppmätte 8,0 till 12,8 procent förlust. Samma mekanism förklarar den högre andelen vid vägguttag som beskrivs vid AC laddning hemma. Vid 0 grader utan förvärmning tillkommer värmebehovet enligt fordonsvärdena som beskrivs vid DC snabbladdning. Om du följer förbrukning över tid i appen för elbilsladdning blir det därför viktigt att jämföra nätets kWh med batteriets kWh under samma temperatur och effekt.
Hur räknar du ut vad förlusterna kostar?
Kostnaden för laddförlusterna räknar du ut genom att dividera önskad energi i batteriet med ett minus förlustandelen. Räkneexemplet är ingen prisstatistik: 50 kWh in i batteriet med 7 procent AC förlust enligt ADAC spannet kräver cirka 53,8 kWh från uttaget. Vid antagna 2 kr per kWh blir merkostnaden cirka 7,6 kr för en sådan laddning, där elpriset är ett antagande och förlusttalet kommer från mätning vid 11 kW. Samma 50 kWh med 15 procent DC kyla förlust kräver cirka 58,8 kWh köpt el. Publik kWh är oftast dyrare, och ADAC bedömer att effektivitetsvinsten vid DC sällan täcker DC priset. Den debiterade kostnaden för att ladda elbilen stiger därför med förlustprocenten även när batteriet får samma energi.
Vad kan du påverka utan att ändra bilen?
Det du kan påverka är effektpunkt, tid och värmebehov inom det bilen och laddpunkten tillåter. ADAC tumregel 2026 är att högre AC effekt ger kortare session och lägre procentuell förlust, vilket syns i skillnaden mellan box och vägguttag i samma temperaturfönster som beskrivs ovan. Mycket låga effekter under lång tid ökar andelen styrförbrukning enligt mätningen med solöverskott. Vid kyla kan förvärmning under körning flytta energin från stolpen till vägen men tar inte bort den. Elsäkerhetsverket påpekar att varmgång i uttag hänger ihop med långvarig hög last enligt myndighetens råd för laddstationer, så uttag är inte bara en fråga om procent. Över året höjer förlusterna elkostnaden och påverkar därmed kostnaden för att äga elbil.
